Elin kommer från modebranschen. Närmare bestämt från företaget Filippa K där hon arbetade i över 20 år på olika poster, de tio sista åren som hållbarhetsdirektör. Hon har varit med och drivit fram ett ökat medvetande om hållbarhet inom modeindustrin och vikten av att återanvända och förlänga livet på kläder som brukar hamna på sopberget.

Innan hon den 1 mars klev på den nya tjänsten som programchef för det statligt initierade innovationsprogrammet Re:Source drev hon egen verksamhet inom områdena hållbarhet och cirkulär ekonomi. Med Nynäshamn som utgångspunkt föreläste och anlitades hon som konsult runt om i världen. Nu, i och med uppdraget på Re:Source, får konsultuppdragen via egna firman Elco vila lite, men hon anlitas fortfarande som föreläsare och inspiratör.

Intresset för hållbarhet tror Elin går tillbaka till barndomen i Nynäshamn. Havet och
naturen var ständigt nära, hon ”växte upp” på familjens segelbåt. 

– Jag har alltid haft en nära kontakt med naturen, så de här frågorna har hela tiden legat mig varmt om hjärtat.

Efter gymnasiet i Nynäshamn gjorde hon ett utbytesår som student i USA. Väl hemma igen var tanken att hon skulle börja plugga dataprogrammering på universitetet. Men i stället lockades hon av en kompis hon mötte på en fest att börja jobba som allt i allo på det nystartade och trendiga modeföretaget Filippa K.
Det blev starten på den över 20 år långa karriären i den svenska modebranschens mittpunkt. Hon hann jobba med det mesta inom bolaget, bland annat dataprogrammering! Men också försäljning, logistik och säljsupport. 

– Det var en lång och krokig väg innan jag kom in på hållbarhetsspåret och fokuserade på det. Så Filippa K blev min utbildning!

”Re:Source är modiga som tar in mig”

Som ung bodde hon i Stockholm, hon skulle aldrig flytta tillbaka till Nynäshamn! Men livet förändras och när de tidiga vuxenåren avverkats gick flyttlasset tillbaka till Nynäshamn, naturen och havet.

Som hållbarhetsdirektör på Filippa K var hon med om att ta fram konceptet ”Circular Fashion”, som lanserades 2013. Modeföretaget låg i framkant vad gäller att designa och ta fram kläder på ett så hållbart sätt som möjligt. Det svåra var att övertyga omvärlden och även de anställda om vikten av cirkulär ekonomi. 

– Det är en stor utmaning på flera sätt, du måste få med dig folk och alla ska lära sig nya saker. En tydlig strategi som alla förstår och kan relatera till är jätteviktig. Jag som ”hållbarhetsnörd” kan ju ha en liten idé, som är ganska torr och tråkig. Men sedan, när alla andra med sina olika expertkunskaper är med och bidrar, det är då det kan blomma ut till något fantastiskt.

Elins nya arbetsplats är det strategiska innovationsprogrammet Re:Source, som har initierats och bekostas av staten genom bland andra Energimyndigheten och Vinnova. Re:Source uppdrag är att under en initial tolvårsperiod, med start 2016, främja forskning, innovationer och projekt för hållbar materialanvändning. Elins specialitet är förstås textila material, men för Re:Source är alla typer av material i fokus, som exempelvis plast och metall. 

– Re:Source är modiga att ta in mig som inte kommer från forskningsvärlden, som
inte är civilingenjör, utan kommer från
näringslivet.

För att lyckas i övergången till ett hållbart samhälle med cirkulär ekonomi måste alla branscher samverka, framhåller Elin. Det är inte så att all återanvändning av textila material från kläder går tillbaka till modebranschen och all plaståtervinning till plastföremålstillverkarna; plast ingår i kläder och restprodukter från livsmedel innehåller cellulosa som också kan användas i textilier.

– De senaste åren har det skett en enorm förändring. Förståelsen och motivationen finns där, men ska jag vara krass så sitter vi fortfarande fast i att optimera det gamla vanliga linjära ekonomiska systemet.

– De flesta är på bollen nu, de lyfter frågorna och försöker driva på utvecklingen. Men vi har inte nått dit ännu där vi kan få till själva systemförändringen.

Cirkulär ekonomi innebär också att klädbranschen måste ställa om hela sin produktion. Redan på designstadiet måste kläderna konstrueras så att olika typer av material lätt kan separeras och återanvändas. I dag går det helt dominerande affärsmodellen ut på att sälja nytillverkade plagg till konsumenterna. Det måste kompletteras med andra ekonomiska modeller, som att hyra ut kläder, erbjuda prenumerationer på kläder, ta tillbaka kläder och sälja dem igen.

Klädföretagen måste också bli mer transparenta och tydligt deklarera vad plaggen innehåller och berätta varifrån råvarorna kommer och hur plaggen har tillverkats. Spårbarheten är viktig för dem som i slutändan ska återanvända materialen, säger Elin.

Redan i dag finns flera modeaktörer på den svenska marknaden som jobbar med uthyrning och prenumerationer och stora bolag som Hemtex och H&M tar exempelvis emot gamla kläder och textila material som kan bli råmaterial i nyproduktionen.

– Och när stora aktörer börjar att testa nya affärsmodeller då kan det börja att hända saker lite snabbare.

”Du kan halvera miljöavtrycket med 50 procent om du dubblar livslängden på ett plagg!”

Först när plaggen har använts så länge och av så många att de inte längre fungerar som kläder ska materialen i dem återvinnas. Och då ska de i första hand bli till ursprungsmaterial som kan användas igen. Det allra sista återvinningsmöjligheten som ska användas är energiutvinning, det vill säga förbränning. Ingenting får hamna på soptippen.

– Forskning visar att du kan halvera miljöavtrycket med 50 procent om du dubblar livslängden på ett plagg! Att förlänga livet på våra kläder är otroligt viktigt, särskilt när de produceras som de görs i dag.

Men inte bara företagen behöver ställa om. Våra kommuner har en viktig uppgift som folkbildare, framhåller Elin.

– Vi kan inte skapa förändring genom att skambelägga beteenden. Det handlar om att inspirera till förändring, om utbildning i exempelvis skolor, informationskampanjer, events…

Kommuner bör också få möjlighet att vid upphandlingar ställa högre krav på leverantörerna, anser Elin.

– Offentlig upphandling bör gå i bräschen för att ha cirkulära kriterier när man köper in textilier och alla andra produkter. Det finns en otrolig kraft i det.

Vi kommer alltid att behöva kläder och vi kommer alltid att vilja uttrycka oss genom kläder. Vi löser inget genom att sätta en ”tråkig” hållbarhetsstämpel på det, framhåller Elin.

– För att du ska vilja köpa en produkt och ha den på dig måste den vara attraktiv för dig och den måste ha ett rimligt pris. Annars kommer ingen att vilja köpa plagget, trots att det är hållbart. Och det är inte hållbart, att producera saker som ingen köper!

Ska vi få till en systemförändring i samhället måste vi samarbeta på alla fronter, säger Elin. Och tiden, som ofta upplevs som en bristvara, är nyckeln till att lyckas.

– Ska du driva igenom förändring och jobba med innovation så måste du ha tid. Tid till att skapa medvetenhet så alla förstår vad som behöver fixas. Du behöver också tid för att komma på nya idéer, du behöver tid för att testa dem och du behöver ha ett långsiktigt perspektiv för att låta de nya sätten att göra saker ta form.

Elin Larsson driver det egna företaget Elco och är programchef för Re:Source. Hon är också nominerad till Årets Hållbarhetspris i Nynäshamn med följande motivering: 

”Elin är en erfaren hållbarhetsdirektör med hållbarhetschef inom klädindustrin på cv:t. Elin drivs av en passion för att hitta hållbara lösningar för både klädbranschen och samhället. Elco hjälper företag att ställa om till en cirkulär ekonomi. En ”change makers hub” som i en tid av förändring skapar medvetenhet och förändring kring bland annat val av material för framtidens textilindustri. Vem vet, kanske blir din nya kjol gjord av apelsinskal.”

Text Niklas Milberg  |  Foto Ulrika Campbell

Förläng livet på dina kläder

• Tvätta rätt och tvätta inte för ofta.
• Laga dina kläder när de går sönder.
• När du behöver/vill uppdatera garderoben: låna, hyr eller prenumerera på kläder i stället för att köpa nytt.
• Om du vill äga ett plagg, köp i första hand second handkläder.
• Om du trots allt vill köpa helt nya kläder, välj något hållbart.
• Släng aldrig kläder i soptunnan. Lämna dem till second hand-aktörer, textilinsamlingar eller butiker som tar emot gamla kläder.
  
  Fler tips och råd hittar du i Naturvårdsverkets informationssatsning ”Textilsmart”, som bland annat finns på verkets hemsida och på Instagram.